Kombinera läten

Text: Ulf Lindroth


Det finns många olika pipor och läten som fungerar på räv. Men alla fungerar inte alltid lika bra. Till exempel är kraftiga harskrik bäst när underlaget är lättsprunget för räven, som barmark eller hård skare. De är också bäst på större rävar, särskilt hanar, och när de inte används alltför ofta. Men de har en bra räckvidd. Fågelskrik, muspip och andra försiktigare läten drar in rävar av alla storlekar och åldrar, kan användas oftare och fungerar dessutom bättre längre fram på dagen eller då rävarna är speciellt inställda på exempelvis sorkar och möss, som vid ett nyslaget fält. Inget hindrar att olika läten kombineras på samma pass. Det finns en tänkbar nackdel; att man lär försiktiga rävar att bli misstänksamma mot fler än ett läte vid samma tillfälle. Det verkar också mindre effektivt att byta läte utan någon paus emellan. Jag har vid flera tillfällen sett rävar tveka inför ett läte och inte ändra sig vid ett snabbt byte, men om det går någon minut mellan lätena kan de många gånger komma bra. Börja försiktigt När harskriken är som allra bäst finns det sällan något behov av att krångla med försiktiga läten, men det är egentligen en ganska begränsad tid efter rävlöpen och helst på stenhård vårvinterskare eller på barmark, samt helst tidig morgon eller sen kväll. Vid alla andra tillfällen kan det finnas anledning att prova några minuter med ett försiktigt läte innan man kör harskrik. Fem minuter fågelskrik ger försiktiga rävar i närområdet en chans att komma innan harskriket brakar loss. Fem minuter räcker som regel, för fågelskrik hörs inte så långt och ger ofta en explosiv reaktion. Sedan kan man köra ett harskrikspass som vanligt och försöka dra in mera avlägsna rävar. Annonsera lite extra Själv har jag gått från att använda de kraftiga harskriken i tid och otid. Istället gör jag oftast försiktigare harskrik, till exempel med Dan Thompson PC2. Det når inte lika långt, men tillräckligt långt under den stora del av säsongen då rävar inte springer kilometervis på lock, och tillräckligt långt i rävtäta marker. Dessutom kommer rävarna som regel bättre och är mera fullständigt lurade. Men ibland räcker inte försiktigt. Vårvinterskaren i rävglesa norrlandsmarker är ett klart exempel. Blåsiga dagar, eller då jag lockar i kuperade och skogbeklädda marker är ett annat exempel. Då kan jag förstås köra kraftiga harskrik hela tiden, men det innebär ofta lite mera misstänksamma rävar i pass. Ett alternativ är att locka med försiktiga harskrik, men att var 5-10:e minut köra en sekvens extremt kraftiga harskrik för att få lite extra räckvidd. Det känns om inte annat bättre och ofta kommer rävarna ändå förtroendefullt springande in på de försiktiga och naturtrogna skriken som används större delen av tiden. Kusten klar-signal Under de senaste säsongernas experimenterande med rävläten (som är långtifrån färdigt) har en intressant bieffekt synts. Vid vissa tillfällen har jag lockat med harskrik, men ledsnat och gått över på rävskall en stund. Då jag återigen börjat locka med harskrik har det kommit räv i pass. Sådant kan naturligtvis vara en ren tillfällighet. Men känslan är att rävlätena, även de gånger då de inte själva drar in räven, kan lugna en misstänksam räv så att den ändå går i pass till slut. Det är inget säkert tips, men en känsla. Ibland ska man lita på dem också. Andra gånger ger rävlätena svar av rävar som inte kommer in. I vissa fall kan en sådan räv sedan lockas in med harskrik eller fågelskrik. När ett läte inte fungerar Vid lockjakt i öppna marker händer det att man ser en räv på avstånd som inte reagerar på ett lockläte. Om detta sker under löptiden är det sannolikt bara ett rävläte som kan bryta mönstret. Vänta någon minut och prova. Men springer räven dessutom med nosen i marken är det sannolikt så att den följer ett spår av en annan räv (i regel en hane som följer en tik) och då är det ofta bara att ge upp den räven den gången. Andra gånger är det helt enkelt bara fel läte. En liten ranglåg räv kan höra ett harskrik men inte våga komma. Ge den räven en liten stund och prova fågel istället. Det kan göra underverk. En sorkjagande räv kan ibland höra både hare och fågel utan att bry sig. Vänta lite även där och prova några muspip. Det kan ibland få fart på en räv som ignorerat allt annat. Mer om att välja rätt läte hittar du både i filmen ”Rävlock, rätt läte på rätt plats” och i boken ”Om konsten att locka räv”. I de filmer där jag medverkade innan vi gav ut de här titlarna använde jag i princip enbart kraftiga harskrik. Det var ett nybörjarmisstag och det är nästan lite olyckligt att de första filmerna fick ett sådant genomslag, många som försökt lära sig locka räv utifrån dem fick med sig läten och metodik som är fel i många situationer. Förhoppningsvis kan vi reparera den skadan genom att visa bättre metodval i lockfilmer som bygger på mycket mera rutin. Missförstå mig rätt, kraftiga harskrik är ibland det bästa som finns. Men ibland är de helt fel och har stora nackdelar. Det går förstås alltid att skjuta räv även med ”fel” läte. Men den verkliga konsten är att hitta lätet som inte bara ger någon räv, utan flest möjliga rävar!