Agera rätt när räven kommer

Text: Ulf Lindroth


Det finns inte mycket som är viktigare än hur du gör när räven kommer i pass. Och det är bra att ha en plan för det redan innan du sätter pipan i munnen första gången. Jag har två helt skilda sätt att agera då räven kommer i pass. Ett använder jag då räven är inom bra skotthåll och så nära att den troligen ser mig då jag rör på mig, säg inom 80 meter. Det andra använder jag då räven är så långt borta att jag kan göra lugna rörelser utan att bli sedd eller hörd, säg 150 meter bort eller mer. Däremellan finns förstås en massa gränsfall, men det går att göra rätt även där. Då gäller det bara att läsa situationen rätt. (Ok, ”bara” är kanske inte rätt ordval. Men det är ingen idé att försöka förklara, för att läsa rävar är en av de saker som bara kan läras genom egna erfarenheter.) Räv nära När räven plötsligt upptäcks nära mig spelar det ingen roll om den kommer springande eller står och tittar. Oavsett vilket gör jag genast en anläggning mot räven. Det är ett säkert recept för misslyckande att tveka eller vänta då räven redan är nära. För att det här ska fungera måste det räcka med en rörelse för att vara skjutklar. Det gäller alltså att göra provanläggningar i förväg och sedan se till att sitta bekvämt, ha ett bra skjutstöd och helst en hand på vapnet. Dessutom har jag ansiktsmask, handskar och tysta 3D-kamouflagekläder för att göra det så svårt som möjligt för räven att genomskåda vad som plötsligt rör sig. En av tre saker händer: En stående räv kan stå kvar och en springande räv kan stanna. Då skjuter jag förstås omedelbart. En springande räv kan fortsätta komma. Då försöker jag omedelbart stoppa den, som regel med ett tydligt skall. (En lockräv tror den är på jakt och tål ofta förvånansvärt mycket innan den flyr.) Stannar den så skjuter jag genast. Men räven kan också kasta för rörelsen. Som regel har den ändå inte genomskådat vad den sett och ofta stannar den av ren nyfikenhet inom några tiotal meter. Då skjuter jag, men inte förrän då. Om räven däremot rusar fort och lågt som en rem efter backen så har den blivit alltför hårt skrämd. Då brukar jag prova ett extremt kraftigt läte ur lockpipan och sedan bara följa räven i kikarsiktet. Är terrängen öppen är det inte ovanligt att osäkerheten får även en hårt stött räv att stanna till slut. Räv långt borta Upptäcker jag en räv på längre håll, säg 150 meter eller mer, så provar jag oftast att smyga om vapnet till skjutläge i en långsam rörelse. Jag brukar göra rörelsen då räven är i rörelse och då upptäcker den oftast ingenting. Ibland har räven blivit misstänksam och satt sig. Även då går det ofta att lyfta om vapnet, men till priset av att räven upptäcker rörelsen och aldrig kommer närmare. Den kan ändå sitta kvar tills du hunnit skjuta. När vapnet är ställt i rätt läge följer jag räven i kikarsiktet och i många fall ropar jag sedan fast den då den hunnit in på lagom avstånd. Det är en god regel att inte släppa räven närmare än nödvändigt för ett säkert skott. Svarvande vindar och andra överraskningar kan oväntat skrämma en inkommande räv i vilket ögonblick som helst, så skjut så fort du är säker på din sak. Vid jakt på snö, särskilt knarrande snö eller krasande skare, flyttas gränsen för när det passar att smyga ett vapen i ställning längre ut. Det blir svårare att göra förflyttningen av vapnet utan små ljud, och det är oftast ljuden som röjer jägaren. Sträva efter att ha så tysta kläder och en så väl förberedd skjutplats som möjligt. Om du inte har ansiktsmask flyttas också gränsen för när du kan göra saker osedd längre ut. I filmen ”Rävlock, rätt läte på rätt plats” ser du exempel på hur du kan göra när räven kommer och i ”Rävlock 2” kommer en del ännu bättre exempel.


När du upptäcker räven på långt håll går det att lugnt ställa om studsaren i rätt riktning. Men det kan vara bäst att sitta stilla då räven stannar och tittar.